42

Det blev lite bus för en kollega igår då han efter 30 års förlovning äntligen bestämt ett datum för bröllop. Det spelades in en skiva och det åts mat. "No woman, no cry" och tapas för att mer exakt specifiera vilken låt och vilken mat. Det blev givetvis en mycket trevlig tillställning med glada miner, mer eller mindre vacker sång följt av ett restaurangbesök där maten stod på bordet bara en och en halv timme efter att vi kom dit och personalen ordnat upp missförståndet om antalet gäster i sällskapet då de blev varse om att de fem som var noterat inte alls var detsamma som de femton som vi bokat för.

No hard feelings. Vi fick ett långbord som mat placerades på. Mycket mat. Många olika smaker och sorter.